Bör Artificiell Intelligens Diskuteras I Absoluta Termer?

På senare tid har vissa människor förutspått att artificiell intelligens kommer att ersätta alla arbeten. Andra hävdar att den kommer att lösa mänsklighetens största problem, och det finns även de som menar att artificiell intelligens aldrig kan litas på eller att den oundvikligen kommer att överträffa mänsklig intelligens. Gemensamt för dessa och många andra påståenden är att de uttrycks i “absoluta termer”.

Ordboken beskriver ett absolut påstående som ett uttalande som presenteras som universellt sant, utan undantag, villkor eller utrymme för alternativa utfall. Det antyder att något är sant i varje situation, vid varje tidpunkt och för alla. Sådana påståenden lämnar litet eller inget utrymme för nyanser, sammanhang och tar ofta inte heller hänsyn till historiska mönster eller tidigare erfarenheter.

Precis som de flesta omvälvande teknologier genom historien är artificiell intelligens inte ett enda system. Begreppet omfattar i stället en mängd olika teknologier. Internet har till exempel revolutionerat utbildning, kommunikation, handel och vetenskapligt samarbete. Samtidigt har samma internet möjliggjort cyber brottslighet, desinformation, identitetsstöld och trakasserier på nätet. Ett annat exempel är sociala medier. De sammanför familjer och samhällen över kontinenter, men har också bidragit till polarisering och den snabba spridningen av falsk information. Låt oss ta elektricitet som ett tredje exempel. Elektricitet driver sjukhus, industrier och hem, men om den hanteras felaktigt kan samma elektricitet orsaka bränder och allvarliga personskador. Ingen skulle hävda att elektricitet i sig är god eller ond. I stället inser vi att dess värde beror på hur den produceras, hanteras, regleras och används.

Med dessa exempel i åtanke förtjänar artificiell intelligens att diskuteras med samma balanserade perspektiv. När vi talar om artificiell intelligens fungerar exempelvis ett rekommendationssystem som föreslår filmer på ett helt annat sätt än ett medicinskt diagnos system. En robot på ett fabriksgolv har andra mål än en konversations baserad chatt bot, och en algoritm för bedrägeri detektering skiljer sig i grunden från ett självkörande fordon. Varje AI-tillämpning har sina egna styrkor, begränsningar, risker och prestandaegenskaper. Därför är ett universellt påstående om AI jämförbart med ett universellt påstående om transporter. Att exempelvis säga att ”transporter är farliga” bortser från skillnaderna mellan cyklar, tåg, flygplan, fartyg och att gå till fots. På samma sätt förbiser påståenden som ”AI är partisk” eller ”AI är objektiv” den stora mångfalden av AI-system och de sammanhang där de används.

Det framgår tydligt av många exempel att huruvida artificiell intelligens är till nytta beror på sammanhanget. Ett exempel är användningen av en AI-driven chatt bot. Den kan förbättra kund supporten genom att besvara rutinfrågor dygnet runt. Samtidigt kan den ge felaktig information eller till och med hallucinera om användare förlitar sig på den utanför dess avsedda användningsområde. Detta bekräftar att tekniken i sig varken är etisk eller oetisk. Resultaten beror på hur den implementeras, styrs och används med mänskligt omdöme.

Bör vi då använda absoluta termer när vi diskuterar artificiell intelligens? Att diskutera AI i absoluta termer skapar flera problem. För det första kan absoluta påståenden skapa en falsk känsla av säkerhet. Exempelvis kan påståenden som ”AI är alltid korrekt” leda till att organisationer litar på automatiserade system utan tillräckliga tester eller mänsklig tillsyn, vilket ökar risken för kostsamma eller skadliga misstag. Förutom att skapa falsk trygghet kan absoluta påståenden också skapa rädsla. Detta märks när människor hör uttalanden som ”AI kommer att ta allas jobb”. Sådana påståenden kan öka oron utan att man förstår att många yrken snarare kommer att förändras än försvinna helt – särskilt eftersom historien visar att tekniska framsteg ofta automatiserar specifika arbetsuppgifter samtidigt som de skapar efterfrågan på nya färdigheter och yrken.

Slutligen kan användningen av absoluta termer i diskussioner om artificiell intelligens försvaga den informerade samhällsdebatten. Debatten riskerar att polariseras mellan ”AI-entusiaster” och ”AI-skeptiker”, vilket i sin tur försvårar meningsfulla samtal om reglering, etik, transparens, ansvarstagande och ansvarsfull innovation.

Låt oss avsluta med att återvända till den ursprungliga frågan: ”Bör vi använda absoluta påståenden när vi diskuterar artificiell intelligens?” Svaret är nej. I stället för att enbart förklara att AI är bra eller dålig bör vi ställa mer praktiska och evidensbaserade frågor. På så sätt kan vi inse att AI-system bör utvärderas individuellt utifrån sitt specifika syfte, sitt sammanhang, sina fördelar, risker och begränsningar, snarare än att bedömas genom breda generaliseringar.